förlåt att jag inte har skrivit något idag men här får ni dagens bild   

Hur allt började ...

Det är konstigt att tänka sig att de här killarna faktiskt inte alltid har varit en grupp. De kom alla till X Factor som närvösa soloartister med förhoppningen att detta skulle bli dagen som förändrade deras liv. De visste hur viktigt det var att göra bra ifrån sig på denna audition. Det finns ju många teveprogram men X Factor är något alldeles extra. Alla engelsmän med artistdrömmar vill vara med i det. Men saker och ting gick inte enligt planen. Trots att alla fem killarna gjorde väldigt bra framträdanden och domarna gillade dom märktes det att de var oerfarna. De fick veta att de inte gått vidare och allt verkade vara över. De var förtvivlade och lämnade scenen med sönderslagna drömmar. Då sa någon att de skulle gå upp på scenen igen, domarna hade något att säga. Harry, Louis, Liam, Niall och Zayn hade ingen aning om vad som väntade. Liam berättar: "När Nicole sa att hon tyckte att vi hade för mycket talang för att de skulle släppa iväg oss och att de ville att vi skulle bilda en grupp började det bara snurra i huvudet på mig. Hon sa att vi skulle få chansen att pröva på vad det innebär att vara med i en grupp. Sedan sa Simon att de hade bestämt att vi skulle gå vidare till "Sista gallringen" och att vi hade fått en ny chans i tävlingen. Jag tror inte att någon av oss visste vad vi skulle säga." "Jag grät som ett barn", säger Louis och skrattar åt minnet. Pojkarna skrek och kramade om varandra och hoppade upp och ner av glädje. Men snart knackade verkligheten på. Att bilda ett band var trots allt inte helt lätt. Tänk om de inte skulle komma överens. "Först tjöt jag bara när Simon sa till oss att vi skulle bilda en grupp. Sedan fick jag panik. Hur skulle det bli om någon av oss inte passade in?" minns Harry. Detta var något helt nytt. Något liknande hade aldrig hänt tidigare. Killarna skulle skriva X Factor historia. De tittade på varandra och visste att de var beredda att göra vad som krävdes för att få sin chans. När de väl bestämt sig fanns det en sak de måste göra och det snabbt. Hitta ett namn. Killarna hade många olika idéer, men ingen kändes helt rätt. Till slut kom Harry på det:"ända från början hade vi alla strävat åt samma håll, så jag föreslog namnet One Direction." Niall, Liam, Louis och Zayn gillade det så fort de hörde det. Det kändes helt rätt. Det var en väldigt bra sammanfattning av vad det handlade om och det lät bra. One Direction fick det bli. Och vilket genombrott de fick i programmet! Från allra första början var det tydligt att killarna hade rätt inställning. Nu jobbade de alla stenhårt för att göra bandet till en succé. Det är det som krävs för att nå toppen: talang, hårt arbete, laganda och framförallt en positiv inställning. Nu var det säkrast att världen gjorde sig redo: One Direction hade anlänt!

             Åt Samma Håll, One Direction.

Långa luggar, snärtiga populärare och en balansakt mellan det kittlande och det ofarliga, oskuldsfulla. Receptet för ett framgångsrikt pojkband har sett exakt likadant ut i alla tider. Tweenies må vara ett ganska nyligen myntat begrepp men som målgrupp för den här typen av popmusik har de funnits länge. Mer hängivna fans går förmodligen inte att få, dilemmat är förstås att publiken och bandet oundvikligen vägen ifrån varandra. Justin bieber kämpar just nu med att ta steget in i den musikaliska vuxenvärlden, väl medveten om att de allra flesta före honom har misslyckats. Men det är ingenting som One Direction behöver bekymra sig för ögonblicket. Just nu är deras timing perfekt och de får tillräckligt välskrivna låtar som passar dom alldeles utmärkt. Skivan är en provkarta över den typen av effektiv listpop, stilrena ballader och aningen mer rockiga låtar. One Direction kommer från en miljö, X Faktor, som bygger på att inte bara göra covers på välkända låtar utan också härma och efterlikna etablerade artister. Fast bara lagom mycket. Konceptets inbyggda motsättning är att man som talang uppmanas fylla extremt givna mallar samtidigt som "personlighet" påstås vara en nödvändig egenskap för att lyckas. One Direction har inte riktigt lyckats kränga sig ur den kostymen ännu. Väldigt väntat då att One Direction smyger in övertydliga referenser till kända, gamla låtar. Introt till inledande Live while we're young är snott från The Clash Should I Stay or Should I go medan Rock me återanvänder Queens We Will rock you. Jag tror inte att det enbart handlar om att få med farmor och farfar på tåget - snarare att listmusik alltid har handlat väldigt mycket om återbruk. Flera av låtarna på skivan är skrivna av Ed Sheran, brittiskt sjärnskott som också jobbar med Taylor Swift och dessutom åker med på hennes Red-turné. Liksom på debuten bidrar även svensken Carl Falk som anses vara den som har definierat One Directions sound. Heart atack är skivans mest energiska och effektiva popsång, men det är den avslutande Summer Love som ger One Direction en plats på en spellista med tidernas bästa pojkbands ballader. Sett över hela skivan lyckas man inte riktigt hålla uppe nivån, men One Direction prickar in tillräckligt många fullträffar för att bibehålla farten på en än så länge väldigt framgångsrik resa.